Är skogsdikning en miljöbov?

Trädfällning24  ⁄  Nyheter  ⁄  Är skogsdikning en miljöbov?

Alla åtgärder som utförs i en skog är inte nödvändiga eller särskilt vänliga. Skogsdikning började under mitten av 1800-talet för att förbättra skogsproduktionen på försumpade marker. Men det finns studier som visar på att skogsdikning kan medföra negativa miljökonsekvenser. Innan det utförs kan du fundera över om vinsten i skogsproduktionen väger upp för de negativa miljöeffekterna som skogsdikningen kan bidra med.

Skogsdikning är något som utförs med syfte att höja skogsproduktionen. Men om dikningen misslyckas kan det istället leda till minskad biologisk mångfald och att andelen våtmarker minskar utan att någon produktionsnytta uppnås.

 

Så ser historien kring skogsdikning ut

Skogsdikning började man alltså med under 1800-talet. Ett tag senare, under 1920-talet, var arbetslösheten stor och man hävdade att skogsdikningen borde ses som ett produktivt nödhjälpsarbete. Statens skog och så småningom även enskildaditch-3204878_1920 skogsägare fick statligt stöd för att utföra skogsdikning. Men på grund av arbetsbrist minskade sedan dikningsverksamheten under 1940-talet.

På 1950-talet ökade däremot dikningen igen när nya tekniker började användas, dessa tekniker förbjöds senare på grund av säkerhetsskäl. Nu började man istället använda sig av traktorgrävare.

 

Olika sorters skogsdikning

Det finns olika syften med skogsdikning, därför är det viktigt att skilja på markavvattning, skyddsdikning och dikesrensning. Det finns dessutom olika regelverk för de olika åtgärderna.

 

Markavvattning

När grundvattnet sänks permanent på fuktiga och blöta marker kallas det för markavvattning, eller nydikning. Då skapas en ökad syretillgång till trädens rötter och tillväxten i skogen ökar. Här är några exempel på vad som räknas som markavvattning:

  • Om du tar upp nya diken
  • Om du fördjupar diken
  • Om du gräver igenom en klack för att öka avrinningen

Det krävs alltid tillstånd från länsstyrelsen för markavvattning. I vissa delar av Sverige råder det till och med ett generellt förbud mot åtgärden. Om det finns särskilda skäl kan däremot finnas undantag från förbudet.

Det finns flera risker förenade med markavvattning:

  • Alla markavvattningsåtgärder ökar transporten av slam. Det kan försämra vattenorganismernas livsmiljö nedströms.
  • Det påverkar vattenkvaliteten. Dikning leder vanligen till högre utlakning av kväve och fosfor, minskade humushalter och högre pH-värden i det avrinnande vattnet.
  • Det innebär en kraftig negativ påverkan på de vattenlevande organismerna.

 

Skyddsdikning

Detta görs enbart för att dränera det tillfälliga överskottet av vatten som kan finnas efter en föryngringsavverkning. Skyddsdiken ska inte rensas utan lämnas att växa igen.

 

Dikesrensning

Ibland kan diken behöva rensas, till exempel när:

  • Material som rasat från kanterna eller först med vattnet, samlas på botten
  • Växter etableras i diket
  • Grenar och andra träddelar faller ner i diket eller hamnar där i samband med avverkning
  • Diket har körts sönder

Detta är däremot en åtgärd som försämrar dikets funktion och minskar vattenföringen. Diken för markavvattning kan du därför behöva rensa.

Om du är osäker på vad som gäller kan du kontakta oss på Trädfällning24. Vi har lång erfarenhet kring åtgärder som utförs i skog och kan hjälpa dig reda ut vad som gäller. Beskriv i formuläret vad du behöver hjälp med så återkommer vi så snabbt som möjligt.